Novell blogg om justin bieber

Jag avbröts i mina djupa tankar av att justin hade somnat och lutat sig mot min axel. Det fanns inte en chans att jag kunde bära tillbaka honom till de andra, så jag la honom ner på solstolen och la hans sovsäck över, Sedan gick jag tillbaka och la mig tillrätta igen, för ikväll skulle jag på dejt.

-          Jag tycker att du ska ha samma klänning på dig. Sa Cait uppspelt och tog fram galgen med klänningen som jag skulle haft på förra dejten. Jag tvekade och mumlade något ohörbart.

-          Men han sågg den ju ändå aldrig. Sa hon och kollade på mig som om det vore självklart att jag skulle ha den på mig. Jag sneglade lite på klockan, halv sju.

-          FAN, han kommer om en halvtimme. Jag tar den. Sa jag och kastade av mig kläderna och bytta snabbt om. Jag sminkade mig inte sådär jättemycket och plattade mitt hår bara. Jag ville inte se alltför fin ut.

Den här gången kom han faktiskt. Dock inte i tid. Gabbe hämtade mig kvart över sju, vilket gjorde mig ganska ledsen. Och hans ursäkt var inte sådär dundrande bra den heller.

-          Förlåt om jag är sen… eh… sa han och kollade osäkert på mig när jag klev in i bilen.

-          Mh. Muttrade jag, men gjorde ingen större scen av det.

Kvällen var ganska bra, inte så där jädrans lång, inte tråkigt, men inte så rolig, men ändå gillade jag honom, mycket. Trodde jag i alla fall. Vi åt på en ganska flottig restaurang, pratade, skrattade lite då och då. När vi var påvög till bilen kom det fram en tjej till oss.

-          Hej Gabbe! Vem är det där? Det första sa hon glatt, men hennes leende förändrades när hon sa det där sista och kollade förvirrat på mig. Jag kollade mycket frågande på Gabbe.

-          Ja, alltså… började han, jag såg hur hon började bli rasande och kollade sedan lite mildare på mig.

-          Alltså, jag är hans flickvän. Sa hon och kollade arg på Gabbe.

-          Jag tänkte göra slut… sa han och kollade ledset på mig. Jag kollade otroligt frågande på honom, antar att jag hoppades på att hon hade tagit fel, att det inte alls var han, eller att hon skulle vara någon konstig idiot som drev. Men det var hon inte.

-          DU TÄNKTE VADÅ? Skrek jag åt honom, jag började bli riktigt sur.

-          Göra slut, sa han lugnt och smekte min kind, dock inte så länge då jag tog bort den.

-          BJÖD DU UT HENNE? JAG ÄR FAN DIN FLICKVÄN! Skrek tjejen med tårar i ögonen. Jag kollade på Gabbe.

-          Asså, jag kan förklara. Sa han oroligt. När han inte gjorde det vände jag på klacken och gick någon meter, sen vände jag mig om och gick tillbaka. Jag såg lättnaden i hans blick, han trodde väl att jag skulle ändra mig, och säga förlåt eller nått. Istället stod jag där, ganska nära och bara kollade på honom, kollade vad han skulle göra. Han såg lite lyckligare ut i ansiktet.- -- Hur fan tänker du? Frågade jag argt.

-          Asså, jag tänkte göra slut. Sa han och nickade mot tjejen,som nu stod och stirrade argt på honom, nästan redo att döda honom såg det ut som. Jag skakade bara på huvudet. Sedan Bitchslapade jag gabbe hårt på kinden och gick sedan därifrån. Tjejen var inte långt bakom. Jag satte mig på en bänk för att ringa någon som kunde hämta mig. Tjejen satte sig bredvid med och storgrät.

-          Förlåt. Sa hon och torkade tårarna.

-          Det är coollungt. Jag är Amanda. Sa jag och skakade hennes hand.

-          Tessan. Sa hon och log tillbaka. Jag ringde Våran chaufför, han skulle vara här om fem minuter.

-          Vill du ha skjuts? Leif kommer om fem minuter. Sa jag och tittade tröstande på Tessan.

-          Ja, tack, vad snällt. Sa hon och log lite dystert emot mig.

-          Är Leif din pappa eller? Frågade hon sedan. Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara, han var ju min Chaufför.

-          Nej alltså, han är typ min chaufför. Sa jag och kände mig som ett sånt där bortskämt rikemansbarn.

-          Jaha! Coolt. Sa hon och log.

-          Hur länge hade ni varit tillsammans? Frågade jag, och undrade sedan om det var så bra gjort, det kanske var en svag punkt.

-          Fem månader. Sa hon lugnt, tur. Vi pratade lite och bytte sedan nummer för att ta en fika på stan någon dag.

Leif släppte av Tessan vid ett ganska stort blått hus, hon sa tacksamt hejdå och sa att hon skulle smsa. Jag log snällt emot henne innan dörren stängdes. Jag kände hur pokerfejset höll på att spricka, men jag försökte hålla mig. I alla fall tills jag kom till mitt rum, eftersom jag vet att Bea skulle vänta uppe tills jag kom hem. Leif stannade bilen och jag tackade och gick ut.  Jag tog ett djupt andetag och gick sedan innanför dörren.

-          Hej, jag går och lägger mig. Sa jag och snabbt och gick upp på mitt rum innan Bea hunnit säga något. Jag tog av mig klänningen och la mig i sängen. Det knackade löst på dörren.

-          Kom in. Sa jag ganska tyst, men så pass högt så att man antagligen hör ut med. In steg Bea. Hon satte sig på sängen och kollade oroligt på mig.

-          Vad har hänt? Cait berättade att han inte kom förra gången. Sa hon och strök mig över håret.

-          Han har flickvän, eller ah hade, hon gjorde slut när hon insåg att han hade bjudit ut  mig. Sa jag såg ledset mot Bea.

-          Han verkar som ett svin, har är inte värd dig.

-          Kanske inte.

-          Men du, Justin verkar ju gilla dig. Sa hon och fnissade lite.

-          Cait sa det till dig eller hur?

-          Delvis, men jag såg hur han kollade på dig när han först såg dig, och enligt Usher verkar han inte kunna hålla tyst om dig. Sa hon och fnissade ännu mer. Jag flinade lite mot henne.

-          Höh. Visst. Sa jag tveksamt. Hon kollade på mig med kärlek i ögonen.

-          Jag älaksar dig syrran, jag ångrar verkligen att jag inte försökte att få kontakt med dig. Sa hon och hennes uttryck ändrades mot ånger.

-          Det är lugnt. Vi är ju här nu. Sa jag och log. Jag satte mig upp i sängen och gav henne en lång kram.

-          Jag älskar dig med. Sa jag.

-          Tänk inte mer på Gabbe nu, Jaga.. eller ah, Jaga behöver du ju inte eftersom Justin redan gillar dig med… sa hon och fnissade. Jag flinade emot henne när hon gick ut genom dörren.

Gillade han verkligen mig? Jag menar, jag har inte tänkt på honom på det sättet förut. Men när jag tänker efter så är han snygg, snäll och väldigt omtänksam. Frågan vara bara om jag räckte till till honom, Om jag var värd honom… om någon var värd honom.

___________________________________________________--


helt okej lång? eller ?

imorn äre valborg, och jag ska vara borta hela helgen, och det Josefin med, så jag har ingen som skriver.

SORRY ♥

Komentera PLS!!